måndag

and then your voice on the line again asking how I'm doing

Jag brukar fantisera om att alla avlidna människor hamnar på samma ställe. Ett ställe som har en röd kontakt-tråd till jorden. Ungefär som Pluto eller underjorden. Sen har dom egen sorts mat där, egna affärer och egna hus. De döda människorna sitter och spelar ruter sju och löser korsord, pratar sönder öron och älskar ikapp de förlorade åren, nätterna igenom.
För sover de gör de inte. Det är faktiskt så att de lever mer nu än vad de någonsin gjorde på jorden. Farmors mormor hittar sin morfars bror i kön till kassan och den där hunden som sprang i väg när du var fyra sitter där i gräset och slickar glass.
Givetvis är alla skurkar och elakingar på samma ställe även de, men nu är de inte skurkar och elakingar längre. De är chockade och glada, och den där ilskan och den fruktansvärda hämnden de förut ville ta ut har de tappat bort och liksom glömt av åsynen av deras påkörda, unga, vackra mamma stå där med blommor i sitt hår och en famn som aldrig vill ta slut. De har tv, böcker och tidningar. Men istället för påhittade historier och förplanerad ståupp-komik handlar alla historier om de levandes liv. En tv-kanal för varje person, miljarder tv-kanaler där du söker på speciella personliga koder. Bibliotek fulla av människor. I varje levande människas bok och tv-kanal så kan man inte bara se deras vardag och historia utan även läsa av deras känslor och tankar. Allting blir väldigt personligt, vilket är bra för de döda kan välja, om de vill så kan de så gärna välja att hjälpa de levande på traven. De kan skicka en pil av förståelse i nacken på de där kvinnliga släktingarna så att de hux flux förstår en annan kvinnlig släkting mycket bättre och till och med kanske lär sig att njuta av denna släktingens sällskap. De kan förhäxa ögon i förälskelse och rinna utav kroppar på rädsla. Eller bara sätta sig ner och låta sin medkänsla omsluta en levande människa. Vare sig det är av sorg, glädje, ilska eller värme. De kan sätta sig ner och hålla en levande människa sällskap spirituellt.
Jag brukar fantisera mycket om de döda och undra lite grann ibland vad min mormor gör just idag, eller vem jag bestämmer mig för att träffa allra först, den dagen jag bestämmer mig för att sluta leva.

fredag

now we are fools and I am confused

Fredagar är bäst för att Så ska det låta är fantastisk. Musik är fantastisk. Och jag älskar min kropp idag. Och sådana dagar måste man väl ändå verkligen jätte mycket älska, även om de kommer mer sällsynt än man kanske oftast önskar.
Så det är nånting med ensamheten och frånvaron av andras blickar som är positiv ändå.
Tänka sig :*

onsdag

lord, I wonder if I ever change my ways

Min kurskamrat Helena har naturligt riktigt, riktigt lockhår. Ibland (som idag) är jag lite avundsjuk på det. Jag har precis suttit i 1 timme och krusat mitt hår, det var det närmaste jag kunde komma till lockigt. Ah, du härliga volym!
-
Fast egentligen borde jag söka (sommar)jobb. Jag har sökt 1 hittills.. vilket jag trodde att jag hade en rimlig chans på för det låg lite kontakter inblandade. Men de har inte hört av sig ännu. Och mitt hopp om alla sommarjobb utan kontakter har därmed sjunkit en bit. Nä.., jag ska söka fler. Latheten har bara sin beskärda del att ta ut först.
-
Emma håller på att försöka övertyga mig att flytta till Boden. Imorgon ska vi på arbetsförmedlingens mässa för lediga jobb. Det ska bli trevligt att träffa hon och surra lite grann.
Fast.. övertygelsen går nog till spillo är jag rädd. Jag vet inte vars jag kommer hamna den sista maj.., men det ligger något besvärligt över Boden och jag vill nog mer utforska lite nya tankar. Jag känner egentligen inte för något annat ställe till helt 100% heller, fast Umeå är nog kanske den starkaste kandidaten ändå just nu.
Men, vad vet jag.
Jag har inte den starkaste erfarenheten av att göra rätt val.

söndag

tell me you're a keeper

Igår sysselsatte jag mig på att översätta Katie Melua-låtar till svenska. En sån där konstig sak som överanstränger hjärnan i onödan. Nu håller jag på försöka odla avokadoplantor, någon som vet hur man gör? Jag har i alla fall en stor vågskål i mitt fönster med en avokado.. som jag råkade banga på med kniven lite.. men jag hoppas den klarar sig.. annars får jag byta ut den.. mot en tåligare avokado, en avokado som klarar min flytt! Just det, för den som har missat det så ska jag flytta den 31 maj ..ingen aning om vars ännu.. men nånstans hamnar man väl.
Jag fick ett sånt där panikartat impulsfall då man bara ligger och tänker och inser en massa saker, och då var en av de sakerna att jag inte känner mig glad här, jag trivs inte alls och känner mig riktigt konstig och vilsen med så här mycket ensamhet att förvalta. Så jag skyndade mig raskt att säga upp lägenheten, lite för snabbt skulle nog någon säga. Men det känns faktiskt riktigt bra så här i efterhand än så länge. Jag har bott 9 månader ensam i ett hem som är beiget från topp till tå nu.. och det är lika tråkigt som det låter.
Nu ska jag bo med folk! Hur konstigt det än kommer bli så vill jag i alla fall pröva på det.. igen..
Åh, ja, jag har höga förväntningar.. jag har underbara minnen från mitt förra kollektiv, men det nya kan ju i alla fall inte bli hur tokigt som helst.. eller hur?

fredag

min nya idol

refocus your energy

de senaste veckornas snedsteg
jag har sagt upp min lägenhet.
börjat söka jobb i umeå.
börjat drömma om andra saker,
andra ställen,
samma människor
blivit härligt mer intresserad av respekt dock.
gått ner 5 kilo :p
och blivit kär i möjligheten att inte vara kär.