Let them follow whispers, and scare away the night..

Jag tatuerade mig förra tisdan!
Ovanför har ni bildbevis! En kvist. Jag och Emma Antonsson beställde tid ännu förra tisdan och fick tid förra tisdan. Jag hade inte den blekaste om vad jag skulle tatuera och vars jag skulle tatuera, så den där saken är lite av en impuls. Men jag är helnöjd. När jag väl hade bestämt mig för att det skulle bli på foten så var jag ändå väldigt tveksam, då jag hade hört att det var en av de ställena som det gjorde ondast på. 'Men men, det får väl göra ont då' bestämde jag mig för lite halvmodigt kvällen innan. Men ja.. det var inga som helst problem. Vi kom dit rejält förberedda.
Jag hade tagit en lång natts sömn, en riktig lunch och vi hade bullat upp med Loka-flaskor och choklad. Så det kom nästan som en besvikelse då det hela gick på bara tio minuter och smärtan aldrig riktigt ville infinna sig. Senare på kvällen bjöd jag hem Emma Johansson på te och visning. Mer tankspridd än vanligt stoppade jag in två tomma koppar i mikron och upptäckte efter två minuter att det nog behövs vatten också.. Vid den tidpukten var jag nästan rädd för vad som var där nere på foten. Jag var väldigt försiktig med att peta på den och vågade först inte stryka med fingret för jag var rädd att den skulle följa med och försvinna. Det kändes som att han tatueraren nog ändå måste ha tatuerat fel då det inte gjorde ont under tiden.. Men jag antar att den sitter där den sitter.
Nu en och en halv vecka senare har jag då i alla fall vågat stryka över den massvis av gånger och den har då inte följt med!