Tankar från i höst:"Det är dumt att vara tjugoett och känna sig gammal och ändå samtidigt komma på hur jäkligt ung man är. Det är dumt att vältra sig i nostalgi även när de handlar om de år man vill glömma. Men ibland känns det som om det är det enda som finns att göra när det ändå inte ligger nån magisk aura runt tjugoårsåldern, när ändå ingen annan önskar att de vore precis där, utan mer i det bekymmerslösa sjutton. Och vad jag önskar att jag vore sjutton. Dagarna rinner förbi nu, och det känns som om ännu en höst kommer, ännu ett slut på ett år då man kommer sitta och räkna ut det man har åstadkommit under året. Ännu en höst med all den negativitet som lägger sig runt huvudet. Rädslan som på automatik fortfarande gör sina årliga smärtsamma klumpar i magen. Fastän det är över ett halvt decennium sedan högstadiet. Och fastän jag vet att jag har åstadkommit mer än vad jag tror detta år. om jag bara tänker efter.
så känns det inte alls så just nu."
Många tankar har förändrats de senaste månaderna.
Det slog mig tidigare idag att de två personer som jag pratar mest med och delar mest saker med under dagarna, dom två personerna hade jag aldrig ens träffat för mindre än ett år sen.
Är det tragiskt eller bara underbart?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar