De senaste veckorna har jag mått illa, varit svimfärdig och känt mig rastlös i kroppen. Nu i veckan var jag hos doktorn, vi tog lite prover och satt ner och pratade lite. Om proverna kom tillbaka helt problemfria sedan så kunde vi båda mer eller mindre enas om att det var oro och ängslan jag led av. Igår hittade jag en artikel om det i ELLE oktober 2004. Här i lite korta drag:
Det är allt fler som fastnar i orons katastrofläge och ökningen är störst bland unga, de mellan 16 och 40 år.
En av fyra kvinnor säger att de känner ängslan, oro eller ångest. Det är dubbelt så många som för 20 år sen. Dubbelt så många som då har också svåra besvär, det gäller 6 procent av alla kvinnor. Motsvarande siffror för män är 16 respektive 3 procent.
Kerstin Hellström, som är legitimerad KBT-psykoterapeut tror att fler känner oro just för att det finns mer att oroa sig över. Förändringen började nån gång på 80-talet och kännetecknas av oändliga möjligheter och många val men också höga krav och en stark press när vi själva måste ta ansvar för våra val tidigt i livet.
Allt detta leder till en överaktiv hjärna som skärper uppmärksamheten inför hot och faror.
Hjärnan fastnar i ett katastrofläge.
En tanke är nämligen ingen ensam satellit i hjärnrymden. Hjärnan är ett system där tankar, minnen, vad du lägger märke till och dina kroppsliga reaktioner är sammankopplade i ett fantastiskt nätverk.
Det har en baksida. Känner du dig orolig drar hela systemet i gång det negativa. Du uppmärksammar faror och dina tolkningar och minnen går i svart. Allt färgas av oron.
Detta gör det svårt för den drabbade att göra sig själv rättvisa. När oron är stark blir du handlingsförlamad. Du vågar inte ringa viktiga samtal och oroar dig så för att låta dum att du inte kan tänka klart, eller funderar så mycket på hur du ser ut och vad din pojkvän tycker att du blir stel och ointressant.
Hjälp finns för den som lider av överdrivet eller generaliserat ångestsyndrom, GAD, som det heter när oron gäller allt. Både kognitiv beteendeterapi, KBT, och mediciner av typen SSRI kan minska överdiven oro. KBT har den fördelen att risken för återfall är liten.
Den som bara har lindrig oro men ändå vill göra något åt den kan träna sig i att bemöta de negativa tankarna. Börja med att ta reda på exakt vad din oro gäller. I vilka situationer väcks den? Är det flera saker? Hur tänker och beter du dig då?
Med lite träning blir det en vana att bemöta varje negativ tanke med en neutral och automatiskt brotta ner det negativa.
Medan du tränar är det bra att lägga märke till vad som händer med oron när du hittar andra, mer positiva - och rimliga - förklarningar.
Se vad som händer om du lyssnar på musik, tar en promenad, lagar mat, ser en rolig film. Skriv gärna en lapp som påminner dig om vad du kan ta till för att bryta orosspiralen.
Men om katastrofen verkligen inträffar - på riktigt. Vad kan du då göra? Är det så farligt? Hur kan du i så fall komma vidare?
Vet man vad man kan göra åt saken, blir det lättare att släppa oron. Det krävs bara lite träning.
Det är allt fler som fastnar i orons katastrofläge och ökningen är störst bland unga, de mellan 16 och 40 år.
En av fyra kvinnor säger att de känner ängslan, oro eller ångest. Det är dubbelt så många som för 20 år sen. Dubbelt så många som då har också svåra besvär, det gäller 6 procent av alla kvinnor. Motsvarande siffror för män är 16 respektive 3 procent.
Kerstin Hellström, som är legitimerad KBT-psykoterapeut tror att fler känner oro just för att det finns mer att oroa sig över. Förändringen började nån gång på 80-talet och kännetecknas av oändliga möjligheter och många val men också höga krav och en stark press när vi själva måste ta ansvar för våra val tidigt i livet.
Allt detta leder till en överaktiv hjärna som skärper uppmärksamheten inför hot och faror.
Hjärnan fastnar i ett katastrofläge.
En tanke är nämligen ingen ensam satellit i hjärnrymden. Hjärnan är ett system där tankar, minnen, vad du lägger märke till och dina kroppsliga reaktioner är sammankopplade i ett fantastiskt nätverk.
Det har en baksida. Känner du dig orolig drar hela systemet i gång det negativa. Du uppmärksammar faror och dina tolkningar och minnen går i svart. Allt färgas av oron.
Detta gör det svårt för den drabbade att göra sig själv rättvisa. När oron är stark blir du handlingsförlamad. Du vågar inte ringa viktiga samtal och oroar dig så för att låta dum att du inte kan tänka klart, eller funderar så mycket på hur du ser ut och vad din pojkvän tycker att du blir stel och ointressant.
Hjälp finns för den som lider av överdrivet eller generaliserat ångestsyndrom, GAD, som det heter när oron gäller allt. Både kognitiv beteendeterapi, KBT, och mediciner av typen SSRI kan minska överdiven oro. KBT har den fördelen att risken för återfall är liten.
Den som bara har lindrig oro men ändå vill göra något åt den kan träna sig i att bemöta de negativa tankarna. Börja med att ta reda på exakt vad din oro gäller. I vilka situationer väcks den? Är det flera saker? Hur tänker och beter du dig då?
Med lite träning blir det en vana att bemöta varje negativ tanke med en neutral och automatiskt brotta ner det negativa.
Medan du tränar är det bra att lägga märke till vad som händer med oron när du hittar andra, mer positiva - och rimliga - förklarningar.
Se vad som händer om du lyssnar på musik, tar en promenad, lagar mat, ser en rolig film. Skriv gärna en lapp som påminner dig om vad du kan ta till för att bryta orosspiralen.
Men om katastrofen verkligen inträffar - på riktigt. Vad kan du då göra? Är det så farligt? Hur kan du i så fall komma vidare?
Vet man vad man kan göra åt saken, blir det lättare att släppa oron. Det krävs bara lite träning.
När oron tittar in
- Bemöt negativa tankar med alternativa, positiva förklaringar. Varför skulle jag inte klara det? Hur har det varit när jag oroat mig tidigare?
- Bestäm en första åtgärd för att lösa problemet och släpp sedan oron.
- Distrahera tankarna genom att göra något aktivt: Gå upp och nerför en trapp på jobbet, ta en promenad, laga mat,
- Ring din roligaste kompis. Skämta om din oro. Se en rolig film. Humor för in positiva känslor och smittar hjärnan så att den positiva tanke-minnen-uppmärksamhetsspiralen kommer igång
- Vänj dig vid att försöka fantisera fram ett lyckligt slut i stället för det vanliga katastrofala.
- Ställ frågan: Hur skulle jag vilja att det är? Välj att tro på den versionen.
- Bestäm en särskild tid för oro då du konstruktivt försöker komma fram till vilka åtgärder som krävs för att lösa det problem du oroar dig för.
- Ta tid på hur länge du funderar på ett problem. Efter fem minuter måste du ha hittat en lösning.
Mota oron i grind
- Träna avslappning. Meditera
- Fysisk träning av alla slag gör dig mindre stresskänslig
- Håll kontakt med släkten och skapa en krets av pålitliga vänner. Att ingå i ett sammanhang gör att du känner dig tryggare.
Oroa dig inte - klart du klarar det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar